tisdag 1 december 2009

Robot Kriget (Historia På Svenskan) Del 3

Lord sakuman satt på sin tron i sitt onda fort. Han dridcker vin och äter kött. Hans tronrum är ett stort rum med lite inredning. Några guldstatyer här och där. när Lord sakuman nästan har ätit upp kommer en budbärare instormande.
-Jag har både goda och dåliga nyheter! Säger budbäraren.
-Börja med de goda. Mumlar Lord Sakuman.
-De goda är att vi har fångat alla hjältar!
-Och de dåliga?
-asså, det är så att..ehm..Din armé har blivit utplånad av människorna.
-VA?! Detta betyder krig! Han ryckte åt sig sitt svärd och ställde sig upp, sammla alla robotar.
-Ja herre! sa det lilla trollet.
Efter en timme så var mötet slut, alla robotar stod utanför fortet. De var tusentals.

Tillbaka i fängelsehålan så sitter Hjälten Jakob och Professorn i cellen.
Då kom en vit duva med ett brev och Jakob läste brevet.

"Det är så att Lord Sakuman har samlat ihop en armé på 100,000 robotar. Vi vet inte vad vi ska göra! Du måste rädda alla hjältarna! Det är vårt enda hopp!"

Robot Kriget (Historia På Svenskan) Del 2

Morgonen därpå vaknade jag av ett pipande ljud. Det var väckarklockan, jag slog till den med handflatan. Motvilligt gick jag upp och lunkade mot köket. Jag såg att det stod lite kaffe i ett glas på köksbordet. Jag tog en klunk.
- TWI!
Kaffet var isakllt!
Allt var nämligen kallt här på nedervåningen. Då kom jag på att fönstret på nedervåningen hade krossats.
Jag gick och tog en titt. Det låg en tegelsten och en kuvär.
-Jäkla tånåringar! mumlade jag för mig själv.
Brevet var gangska tungt. När jag öppnade det ramlade en amulett ner bland de små glasbitarna. Jag tog upp amuletten och läste brevet.

"Käre jakob, jag är fast i denna värld som en gång var god, men som nu har blivit en ond värld. Den person som styr detta land heter Lord Sakuman. Han kidnappar alla hjältar och tvingar dem att kriga för alla robotar som serganter och kaptener. Amuletten jag gav dig är som en teleportal. Den tar dig direkt till min fängelsehåla. Snälla Hjälp mig!"

Jag funderade för mig själv och tog modet och satte på amuletten runt halsen. Jag åkte igenom tid och rum. När jag kom fram till fängelsehålan var redan professorn fast och Lord sakuman var där.